Flyboard

Posted by Patrik in Äventyr, Resor, Vatten

Efter en lång väntan så kommer nu mitt första äventyr för i år vilket blev Flyboard. Jag har suktat länge efter att få testa på det här och lovat mig själv att göra det så fort jag får chansen, vilket jag fick nu under min resa till Montenegro. Tyvärr så hade jag inte med mig min GoPro-kamera så ni får nöja er med lite bilder tagna av arrangören.

Vad är Flyboard?

Flyboard är en relativt ny sport som lanserades i 2012 av världsmästaren i jetski, Franky Zapata. Du placerar dina fötter på en “bräda” med vattenjetmunstycken och på så vis kan du sväva upp till nio meter över vattenytan. Det finns även två munstycken som placeras i händerna för att öka på stabiliteten i dina rörelser. Vattnet som sprutas ut under brädan kommer från en lång slang som är kopplad till en närliggande jetski.

Min upplevelse

Eftersom vår resa till Montenegro i förstahand skulle vara en sol & badsemester så hade jag bestämt mig redan innan att jag skulle försöka komma iväg på iallafall ett äventyr. Jag hade siktat in mig på att testa Jetski eftersom det brukar vara det man gör på sådana här turistställen. När jag och flickvännen skulle gå och kolla upp priser för detta så fick jag, till min stora förtjusning, se att det även gick att prova på flyboard. Priset var €50 för 20 minuter, dvs runt 435 svenska kronor. Efter lite snabb research så såg jag att samma äventyr kostar runt 1500kr i Sverige. Det var ju inget snack om det, nu skulle jag äntligen få prova på denna coola upplevelse!

Som vanligt inför nya upplevelser så blir man lite skrajsen och börjar fundera på om man kanske inte ska strunta i det ändå. Det är ju mycket lättare att lägga sig på en solstol och chilla istället. Men sen så vet jag ju hur nöjd och euforisk jag blir av att aktivera mig och utsätta mig för sånt här. Så det var bara att tysta ner de negativa tankarna och gå och boka. Det var sent på eftermiddagen och det såg ut som att killarna i båset egentligen hade börjat förbereda sig på att stänga ner när jag kom och frågade om det gick att åka lite. Killen ringde ett samtal och på knagglig engelska sa han att vi skulle bli upphämtade om 5 minuter och bli körda till stranden Jaz där äventyret anordnades.

Vi väntade 5, 10 och 15 minuter och ingen båt kom. Började fundera på om kan kanske skulle skita i det ändå? Låtsas som att jag ska gå och hämta någonting och inte komma tillbaka. Men tillslut så kom det en båt och plockade upp oss och körde oss i en väldig fart till grannstranden. Bara denna resa var en upplevelse. Det kändes som att vi skulle flyga av när båten piskade mot de höga vågorna. Så vi fick klamra fast oss för galatta livet. 10 minuter senare kom vi fram till stranden Jaz och jag fick instruktioner om att gå upp till ett annat bås och anmäla mig. Här var det snabbapuckar. Snabbt på med en flytväst och snabbt ner till stranden för att få instruktioner. Allt gick så fort att jag inte hann oroa mig. 🙂

Så mycket instruktioner fick jag inte dock, ingen kunde prata engelska förutom några få ord som “OK”, “Not Ok” och “Good”. Jag fick förlita mig på kommunikation med kroppsspråk. Det jag kunde förstå var att jag skulle stå spikrakt på brädan med något böjda knän. Sen skulle jag försöka att inte luta förmycket bakåt med brädan för det var “not good”. Sen fick jag kliva in i bindningarna (wakeboard-style) och monterat två munstycken på armarna. Första känslan var att man kände sig väldigt fast. Hur skulle jag kunna simma om jag hamnar under ytan? både ben och armar (delvis) sitter ju fast.

Sen var jag “klar” för att köra igång. Klar som i färdigriggad men mentalt så var jag inte riktigt redo. Det var alldeles för många frågetecken för att jag skulle kunna vara lugn. Men jag tänkte att om de släpper iväg mig så här utan mer instruktioner så kan det ju inte vara så farligt, allt löser sig ju alltid! Jag la mig raklång på mage vid strandkanten och fick anvisningar att simma ut.
What? Simma ut? jag kan ju knappt röra mig. Hur ska jag kunna simma? Men sen förstod jag att han säkerligen skulle ge mig lite hjälp genom att köra igång min bräda. Och det var det han gjorde, genom att luta kroppen åt det hållet jag ville så gled jag utåt mot djupare vatten.

Vi hade kommit överrens om att när han sa “Go” så skulle jag ställa mig raklång på brädan medans han ökar trycket. Vilket, om allt gick som det skulle, borde skicka mig uppåt. Och då var det äntligen dags! Vi var tillräckligt långt ut för att köra igång.

De första fem försöken var väldigt kortvariga; upp en halvmeter innan jag tappade balansen och föll ner under ytan. För varje försök så kunde jag stå längre och längre. Det var en riktigt cool känsla att sväva meter över vattnetytan. Jag vet inte hur högt upp jag var men det kändes väldigt högt! För varje minut som gick så fick jag mer och mer kontroll över brädan. Tillslut så kunde jag, nästan helt utan problem, navigera åt det hållet jag ville men då var det tyvärr dags att ge sig av mot stranden igen. Men fyfan vilket coolt äventyr! Kommer lätt att göra detta igen om jag får chansen.

En liten bonus efter äventyret var att jag och flickvännen blev körda tillbaka till vår strand på en Jetski. Det blev två upplevelser i ett. Behöver jag nämna hur nöjd jag var efter allt? 😉

Har ni provat på Flyboard? Vad tyckte ni?