Wakeboard

Posted by Patrik in Äventyr, Brädsport, Vatten

I lördags så var planen att jag skulle styra kosingen uppåt till mina kära föräldrar i Stenungsund för lite familjhäng. Om vädret tillät så skulle vi även köra ut deras båt till Orust för att njuta av härliga västkusten. Hade jag riktigt tur så kanske det även kunde bjudas på lite wakeboarding. Enligt yr så skulle det dock blåsa en 8 m/s hela helgen och då är det inte så poppis att stå på en wakeboard. Men jag höll hoppet uppe och packade ner min kära trotjänare, GoPro:n, slängde mig in i vår volvo (a.k.a Silverpilen) och brummade 35 minuter norröver tills jag nådde mina gamla hoods, Saxeröd.

Vi kom aldrig iväg på lördagen så vi gjorde ett nytt försök på söndagen istället, då var både vädret bättre och farsan mindre upptagen med annat. Vi packade ner vår gamla wakeboard utifall att ett tillfälle skulle ges och begav oss ut mot havet. Ute vid kusten var det full action med vindsurfare och kiteboardare som försökte fånga de starka vindarna. Två äventyr som äventyrsbloggen får skriva upp på sin to-do lista 🙂

Efter runt en 45 minuter så hade vi iallafall tagit oss från Getskär till vår destination, Edshultshall. Solen kämpade med sin fulla kraft att skina igenom de tråkiga molnen och lyckades tillslut. Som på beställning så mojnade även vinden vilket bäddade upp för en session wakeboard :D. Så efter ha slängt i oss lite god salad så skyndade vi oss ner till båten igen för att hinna åka lite. Det var tre år sen jag stog på en wakeboard och jag kände mig faktiskt lite smånervös över hur det skulle gå. Jag spände fast brädan på mina fötter och gjorde mig startklar. Sen återstod det bara att hitta ett lägligt ställe att hoppa i blurret. Lättare sagt än gjort. Brännmaneterna hade tydligen bestämt sig för att invadera västkusten just denna dag.

Efter ett tag så hittade vi en bra position så jag lämnade båten och sjönk ner i djupet. Det var faktiskt inte alls så kallt som jag föreställt mig, tror till och med att havet i Kalifornien var kyligare än det här. Farsan slängde linan till mig samtidigt som han körde iväg en bit och la sig i startläge. Då var det äntligen dags för det första åket på tre år. Med ett ryck så spänns linan och jag vinklar ner min högerfot för att styra brädan upp mot ytan. Till en början verkar det gå åt skogen då båten gick lite för långsamt men jag lyckades lösa situationen och kom upp.

Det var en riktigt härlig känsla att stå där på brädan med solen, vattnet och de vackra miljöerna omkring sig. Västkusten i sitt esse! Att sen få kombinera detta med lite fysisk aktivitet så har du min definition av livskvalitet. Till en början så kändes det som att jag skulle kunna stå där hela dagen. Mina krafter var outtömliga. Jag var Superman. Men känslan var kortvarig, redan efter några minuter så höll mina armar på att explodera. Då blev det dags för ett “misslyckat” hopp med fall så jag fick vila lite (Ja, man får inte vara dum). Efter runt 20 minuters åkning så fick det vara nog för den här gången, mina muskler var inte alls vana vid den här sortens intensiva påfrestningar.

Eftersom jag redan ägde en bräda och hade tillgång till en båt så behövdes det inte läggas ut mer än besinpengar, vilket kanske landade på runt 100-150 kr för mina 20 minuter. Ska du köpa en egen bräda så får du nog vara beredd på att punga ut runt 2500-3500 kr. Har du inte tillgång till båt så finns det flertalet kabelparker i Sverige där du kan åka med hjälp av ett vajersystem.

Wakeboard vill jag rekommendera alla att testa på om chansen ges. Det är extra kul om man lyckas åka när det är helt stilla på vattnet, då är det lättare att slappna av och njuta av stunden istället för att försöka parera vågor. Om du inte är en van wakeboardare så kan jag meddela att man några dagar efter sitt åk kommer få en hiskelig träningsvärk i framförallt ländrygg. Nu, fyra dagar efter mitt åk, så är jag stel i ryggen som en gammal gubbe. Så glöm för bövelen inte av att stretcha! 🙂